Hur man får mig att tappa tålamod och humör

Jag har varit så ofantligt frustrerad. Så frustrerad att jag tvekade att sätta mig ner och skriva, med risk för en ursinnig svada! Men jag lät texten ligga och mogna till sig ett tag. Jag gav mig själv lite tid att reflektera över vad jag ville skriva och hur.

De senaste veckorna har jag brottats med en djup frustration över rigida regler. Dottern som haft ett sabbatsår efter högstadiet är nu redo att börja gymnasiet. Hon har önskat att få flytta till Luleå och gå gymnasiet där. Men hon saknar godkänt i matte. Det enda ämnet hon inte har godkänt i från grundskolan. På grund av det var dörren till gymnasielinjer i Luleå helt stängd. Jag kontaktade studie och yrkesvägledare här i Kalix för att höra efter om det kunde finnas någon som helst lösning på detta, att hjälpa en elev vidare i livet efter ett obeskrivligt jobbigt år. Jag fick besked att det inte var möjligt. Hon kunde erbjudas plats på ledigt program i hemkommunen, inget annat. Att de linjer hon var intresserad av inte finns på gymnasiet här hade ingen betydelse.

Jag tog kontakt med studie och yrkesvägledare för gymnasiet i Luleå. Frågade om det fanns möjlighet att ansöka om någon slags dispens, särskilda skäl? Att erbjudas individuellt upplägg där dottern kunde läsa in matten samtidigt som hon skulle följa ett gymnasieprogram. Jag fick information om att detta var ett rektorsbeslut och blev hänvisad till ansvarig rektor. Tog kontakt med rektorn som hänvisade till gymnasieantagningen Utbildning Nord. Tog kontakt med antagningen som hänvisade tillbaka till rektorn. Frågade återigen om det inte fanns någon lösning. Jag hade dammsugit nätet efter information, läst på om gällande regelverk, frågat runt.. Och jag tyckte att det verkade finnas möjlighet?..men rektorn sa nej. De hade ingen möjlighet att hjälpa till. Jag tog kontakt med skolchefen som ett sista desperat försök att diskutera någon slags lösning. 

Skolchefen var mycket samarbetsvillig och gjorde en gedigen undersökning för att undersöka möjliga vägar framåt. Hon var till och med i kontakt med studie- och yrkesvägledaren i vår kommun för att diskutera möjlighet till samarbete, men där blev det nej. Hemkommunen har "ingen skyldighet" att hjälpa till med detta. 

Det spelar alltså ingen roll av vilka skäl eleven saknar behörighet. Det spelar ingen roll hur eleven kämpat, och med vad. Det spelar ingen som helst roll vad det kostat eleven känslomässigt och mentalt att försöka gång på gång, och bara hamna i återvändsgränder på grund av ett regelsystem som utesluter. Behovet av, och möjligheten till, att börja om på ny kula med en mer meningsfull tillvaro är inte tillräckliga skäl. Inga undantag. Inga.

Jag hade dock förklarat vid första kontakten att dottern oavsett tänkt flytta till Luleå(jobba om det inte blev studier). Så skolchefen säger avslutningsvis: "Om det är så att hon flyttar och folkbokför sig i Luleå Kommun är det vi som ansvarar för hennes gymnasiestudier". Så jag frågade: "Så du menar att om hon flyttar och är skriven i Luleå så kan ni hjälpa henne med en individuell studieplan? Hennes storebror bor nämligen i Luleå och hon kan få bo där tills hon hittat något eget. Hon kan flytta redan denna vecka isåfall". Och ja, så var det, bekräftade skolchefen. Sagt och gjort, dottern är folkbokförd i Luleå och vi förbereder nu hennes flytt. Det finns plats på två av de linjer hon varit intresserad av så nu behöver hon bara besluta vilken linje hon väljer, sen går flyttlasset. Nu återstår "bara" att hitta ett eget boende till henne. 

Det fanns ingen ledig plats på ett program så det hon kunde erbjudas var att läsa in matten från högstadiet och sen söka till valfri linje, troligen inte förrän nästa höst. Lät ju lite torftigt. Men efter del roddande  och ytterligare kontakter erbjöds hon plats Praktiska gymnasiet. Individuell studieplan kopplat till en linje hon är intresserad av. Allt var klart, mentorerna för klassen skulle ta kontakt med Minna och planera uppstarten.

Då kom nästa hinder. Blev uppringd förra veckan av en handläggare från skatteverket, angående dotterns folkbokföringsadress. Fick besked om att hon inte får skriva sig på en annan adress än där hennes vårdnadshavare bor om hon ska studera. Jaha.Nehe. Jag fick hjärtklappning, katastroftankarna tog en ordentlig fart och jag tänkte att nu är det kört. Nu får hon inte gå på gymnasiet! Om hon hade flyttat för att jobba hade det varit en annan sak. Det blev till att djupdyka i reglerna ännu en gång. Till vår stora glädje visade sig(som jag inte alls vetat eller tänkt på), att Praktiska gymnasiet inte är en kommunal skola. Praktiska drivs i privat regi och deras regler är inte alls lika strikta som det kommunala. 

Så elever som saknar behörighet får söka plats för individuell studieplan mot de linjer som har platser lediga. Hon behövde inte vara skriven i Luleå för att få gå där. Hon kommer ändå att flytta permanent till Luleå så fort vi hittar boende till henne. Men för nu är hon inneboende hos sin storebror och allt verkar lösa sig! Igår började hon skolan, spännande och lite läskigt på samma gång. Men det verkar bli bra <3

Nu är det bara kvar att söka inackorderingstillägg och styra upp ett inneboendekontrakt(CSN vill ha underlag till sitt beslut). Först sökte jag bidraget hos kommunen men sen insåg jag att eftersom hon inte går i kommunal skola så söks bidraget från CSN. Lite krångel där också eftersom jag redan hunnit bränna iväg en ansökan till kommunen. Fick mejla och förklara att de kunde bortse från ansökan. På CSN:s hemsida går det inte att ansöka online, man måste beställa hem en blankett för att ansöka..så nu inväntar vi den blanketten. 

Sist, men absolut inte minst; Hitta ett eget boende. Bostadssituationen i Luleå är tyvärr allt annat än munter. Det råder stor brist på bostäder. Men det löser sig, förr eller senare. Nu är hon iallafall där hon velat vara, i en stad med puls, liv och rörelse. Nya möjligheter och vägar på alla sätt och vis.

Jag är nu så trött efter allt krångel, alla vägar som abrupt tagit slut. Önskar och tror med hela mitt hjärta att allt kommer att bli bra nu. För det förtjänar hon. Mer än vad jag kan beskriva i ord <3 

"This could be the moment
We've been waiting for it
The chance to feel alive
Nothing's gonna stop us
Nothing's gonna top this
Nothing like we've ever seen

And I raise my hands to the sky
What a feeling
'Cause I feel like dancing high
Gotta feel it
Time to feel it

This is where it all begins”

Summer Kennedy-Where it all begins